Storstadens ansikte är både gammalt och nytt

En av Lux Helsinkis partner i år är Yle, som syns i programmet vid Olympiastadion med sitt verk Storstadens ansikte. Det experimentella videoverket som projiceras på Idrottsmuseets fasad och skorsten avslutar den omtyckta serien Storstadens ansikte.

Storstadens ansikte är en berättelse om två storstadsmänniskor under olika tidsåldrar som är fångar i den egna tidens förväntningar och roller. Verket som kombinerar sanning, fiktion, nutid och dåtid tecknar en bild av en modern och surrealistisk storstad framför besökarnas ögon. Det lyfter välförtjänt fram bortglömda finländska stumfilmer och musik av Radions symfoniorkester i en helt ny form ute i det fria.

Verket som har premiär under Lux Helsinki i januari började med Mauri Aholas idé att projicera ett videoverk på fasaden till en offentlig byggnad. På förslag av producenten Katri Henriksson kopplades planen till helheten Storstadens ansikte, och många visuella visioner föddes under långa dagar på den andra upphovsmannen Teemu Kokkonens arbetsbord.

Projiceringen kräver speciella lösningar eftersom den görs på tre olika ytor, varav en är skorstenen invid Olympiastadion.

”Det centrala har varit att ta fram en dialog till bilderna och en intressant rytm. Vi har varit tvungna att bygga upp berättelsen så att den kan följas på de olika ytorna. Vi har fått lov att fundera på hur byggnadens karaktär förändras genom illusioner som utnyttjar alla ytor”, säger Kokkonen om planeringsprocessen.

Publikens perspektiv har helt konkret beaktats i planeringen.

”Det har varit både en möjlighet och en utmaning att analysera hur betraktarens blick kommer att röra sig mellan de olika ytorna. Vilken emotionell upplevelse ger blickens rörelse upphov till när vi kan kombinera olika bildmotiv med hjälp av blickfång?” funderar Ahola.

Historiska skikt och bandet mellan dåtid och nutid syns i verkets tematik men också i konstnärernas arbete. De har blåst nytt liv i gamla material och samtidigt kunnat utnyttja ny teknik.

”Det är fint att kunna vidareförädla befintligt material till nytt innehåll. Storstadens ansikte innehåller återanvänt material men också helt ny produktion. Det har varit en möjlighet för konstnärerna att använda sitt kunnande kreativt och lära sig nya saker”, säger ansvariga producenten Marja Mäki-Reinikka och producenten Katri Henriksson.

***

Yle: Mauri Ahola – Teemu Kokkonen – Storstadens ansikte
Ljuddesign: Anssi Tamminen 
Musik: Aarre Merikanto: Pan, Ernest Pingoud: Storstadens anlete
Radions symfoniorkester, dir. Hannu Lintu
Lloyd Libiso, gatupoet

Idrottsmuseets fasad
Längd: 4.10

Storstaden är färger, strömmar, nätverk, former, gestalter och puls. Storstadens ansikte är ett experimentellt verk som kombinerar sanning, fiktion, nutid och dåtid. Verkets moderna och surrealistiska storstad består av verkligheten omkring oss – osäkerheten, obalansen och det oförklarliga.

Bortglömda finländska stumfilmer och RSO:s musik får en ny form och en ny scen ute i det fria. Verket framförs på Idrottsmuseets fasad och skorstenen invid Olympiastadion.

Verket har inspirerats av storstadens visuella mångfald och ljudlandskap och av modernismens inhemska konstmusik. Verket som producerats av Yle avslutar en helhet bestående av tv-dokumentärer och ett VR-verk med samma namn.

Arbetsgrupp: 
Manus, regi och visuell design Mauri Ahola, Teemu Kokkonen
Digital artist och tekniskt genomförande Teemu Kokkonen
Foto Teemu Kokkonen, Raimo Uunila
Ljuddesign och genomförande Anssi Tamminen
Musik Radions symfoniorkester, dir. Hannu Lintu
Lloyd Libiso, gatupoet
Konstnärlig och teknisk konsultation Kirsi Kukkurainen, Marcus Lönnqvist, Hannu Hellsten
Produktionschef Karita Korolainen
Producent Katri Henriksson
Ansvarig producent Marja Mäki-Reinikka 

Yle Evenemang, Yle Kreativt innehåll och medier

Obs! Kom via Paavo Nurmis väg och avlägsna dig medsols runt stadion mot Norra Stadionvägen. 

I samarbete med: