Du är här:FramsidaEvenemangCentrumPekka Niittyvirta & Timo ...

Pekka Niittyvirta & Timo Aho (FI) – Lines (Helsinki)

Introduktion till evenemang

Obs: Verket breder ut sig över fyra platser i Brunnsparken samt till Särkkä ön i söder. Verket kan ses i sin helhet från Stora Allén.

Verket kan även ses på Lux Morgon den 9–10.1.2025 kl. 7–9.

Installationen skapar en uppslukande upplevelse som visualiserar havsnivåhöjning orsakad av klimatförändringar.

Scenarier baserade på klimatpanelen IPCC:s rapport och den lokala marknivån sträcker sig från realistiska prognoser för de kommande årtiondena till mer spekulativa uppskattningar hundratals år framåt i tiden.

Installationen behandlar det interaktiva förhållandet mellan människor och natur samt miljöpåverkan.

Timo Aho & Pekka Niittyvirta

Timo Aho och Pekka Niittyvirta är bildkonstnärer från Helsingfors. De är kända för sina lokalt förankrade ljusinstallationer. Konstnärerna samarbetar med forskare för att skapa vetenskapligt exakta installationer, som ofta står i växelverkan med element i naturen, till exempel med tidvattnet och solen. Lines (57° 59 ́N, 7° 16 ́W) visades första gången år 2018 på museet och konstcentret Taigh Chearsabhagh i Skottland. Konstverket använde en 120 meter lång synkroniserad ljuslinje för att beskriva de ödesdigra följderna av de förändringar i tidvattnet som förhöjningen av havsvattenståndet orsakar.

Aho och Niittyvirta delar en passion för samhälleliga och ekologiska frågor och de vill behandla aktuella fenomen i offentliga miljöer. Bland deras senaste gemensamma arbeten (2022–2023) finns omfattande ljusinstallationer på olika håll i Irland i samarbete med Trinity College Dublin, Maynooth universitet och forskningsgruppen A4 samt projekt med Åbo konstmuseum, Google Arts and Culturen och UNTITLED Art Miami.

Lista över platser:

Vågbrytaren. 2,1 m över havet. Under vatten vid högvatten redan år 2065.
Det fallna pilträdet. 4,1 m. Under högvatten år 2110.
Lönnarna. 5,6 m. Under högvatten på 2140-talet.
Rapakiviblocket. 8,8 m. Under högvatten före 2300.
Observatoriet. 20,1 m. Möjligen under högvatten redan 2500.

På platserna 1. till 3. används de högsta värdena för havsvattenståndet från den 95-procentiga sannolikhetsfördelningen för IPCCs AR6-scenario med låg tillförlitlighet*. Detta är ett scenario där koldioxidutsläppen fortsätter att öka. Fastän en så dramatisk och snabb höjning av havsvattenståndet är osannolik, kan den inte alldeles uteslutas. Havsvattenståndets stigning är beräknat i förhållande till genomsnittet för 1995–2014. Till detta har Helsingfors tidigare rekordhöga vattenstånd på 151 cm (teoretiskt medelvatten) lagts till. Den globala uppvärmningen kommer inte bara att höja medelvattenståndet, utan också öka variationen och risken för extremt höga vattenstånd. Effekten av vågor höjer vattenståndet ytterligare under stormar.

Staden har uppskattat att den säkra byggnadshöjden i södra Helsingfors skulle år 2100 vara +292 cm över det nuvarande havsvattenståndet och så mycket som +335 cm i områden som påverkas av vågor. Med säker byggnadshöjd avses den lägsta höjden dit vattnet inte kan nå ens vid exceptionellt högt havsvattenstånd. Hus som byggs under denna nivå kan därför komma att utsättas för havsvattensöversvämningar före 2100.

Dessa beräkningar tar hänsyn till effekten av landhöjningen, som i Helsingforsregionen är under +4 mm per år.

Hur utsläppen utvecklas spelar en stor roll: i det måttliga scenariot SSP2-4.5 Medium Confidence beräknas havsvattenståndet stiga med endast 36 cm fram till år 2150 (det mellersta värdet i sannolikhetsfördelningen på 50 %) och då är även vågbrytaren fortfarande över vatten.

Plats 4, det uppskattade årtalet för rapakiviblocket baseras på artikeln ”A high-end estimate of sea level rise for practitioners” (2022), där man försökte uppskatta den möjliga stigningen av havsytan långt in i framtiden i fall den globala temperaturen fortsätter att stiga.

Plats 5, Observatoriets, värde baseras på antagandet att koldioxidhalten i atmosfären senast var så hög som den är nu under pliocen för 3 miljoner år sedan. Vid den tidpunkten uppskattas den globala medelhavsnivån ha varit 17,5 m (± 6,4 m) högre än idag. Eftersom avsmältningen inlandsisen är en långsam process kommer vattennivåerna inte att stiga så mycket på flera århundraden, men processen är på sikt oundviklig i fall den globala temperaturen inte börjar sjunka.

*) Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, very high GHG emissions scenario (SSP5-8.5 Low Confidence)

Databehandling och karta: Koponen+Hildén koponen-hilden.fi

Källor:

NASA 2016. ’Sea Level Projection Tool’.

Ilmatieteen laitos, 2024. ’Vedenkorkeustilastot’ (Havsvattenståndsstatistik).

van de Wal, R. S. W., et al. 2022. ’A high-end estimate of sea level rise for practitioners’. Earth’s Future, 10, e2022EF002751.

Hollyday, A. et al. 2023. ’A Revised Estimate of Early Pliocene Global Mean Sea Level Using Geodynamic Models of the Patagonian Slab Window’. Geochemistry, Geophysics, Geosystems, 24(2), p. e2022GC010648.

Pellikka, H. et al. 2022. ’Probabilistic projections and past trends of sea level rise in Finland’. Natural Hazards and Earth System Sciences.

Kahma, K. et al. 2024. ’Ohje turvallisten rakentamiskorkeuksien soveltamiseksi Helsingin merenrannoilla’ (Instruktion för tillämpning av trygga byggnadshöjder vid Helsingfors havsstränder). Kaupunkiympäristön aineistoja 2024:13.